En regnig bra dag

Posted in Uncategorized on July 13th, 2010 by Tobias Abenius – Be the first to comment

Vi började dagen 5:50 med gråt och tjurighet för att vi sovit så lite båda två, vi såg nog båda dagen i svart. Lägenheten såg ut som ett bombnedslag och det ösregnade ute. Varken bröd eller fil fanns hemma så det blev dinkel-grötfrukost med blåbär i. Efter frukost verkade det efter en dryg timmes gnällig lek som att utsikten att få sova mer klarnade. Mycket riktigt — efter några vaggsånger, napp och favvo-filt — somnade Pascal om ända till 9.30, helt utmattad efter några riktigt sena kvällar och tidiga morgnar. Själv låg jag bredvid och pendlade in och ut. Vi steg upp båda mycket gladare och började städa upp lite. Fyllde diskmaskinen, packade in väskor och bärsele från en underbar bergsbestigning och bad dagen innan (Blåkulla på ön Brattön i Hakefjorden utanför Stenungssund).

Efter fika med bl.a. underbara nektariner och en balja kaffe struttade Pascal omkring med mammas strumpor uppdragna till låren och hjälpte till att städa lite till. Iklädda heltäckande regnkläder gick vi så ut och satte oss i vattenpölar, fascinerades över grävmaskinistens precision, åkte blixtsnabb (vatten-)rutchkana i våra hala plast-dressar, repeterade blommornas färger i den lokala oasen och kanske 200 substantiv.

Hungriga vandrade vi långsamt utan vagn mot Frölunda Torg där en ännu duktigare grävmaskinist och hans ledsagare beväpnad med vattenpass grävde ner en ny fot till en lyktstolpe. Besök på nya underbara Adams Café som fått fina lokaler på FT. De serverar bl.a. läckra paninis och foccaccia och verkar satsa stort på buss-sidan som i övrigt är så fylld av alkis-hak. Pascal delade snällt med sig av sin panini och charmade klientelet. 7-ans spårvagn togs till Botaniska Trädgårdens hållplats för att plocka sten, springa på gången bakom stängslet, peka på 200 andra objekt och lyssna till pappas utförliga beskrivningar av de samma. 1-an dök upp och körde med oss som passagerare vidare mot järntorget och Järnia där pappa hoppades hitta en bärbar grill. Grillen i fråga, som var en av de bästa i GPs test, var slut men expediten lovade ringa när grillen åter var i lager.

Planlöst sprang vi omkring vilt pekandes och jagandes tafatt på en stor konstgräs-platå uppställd vid järntorget. Förbi Pustervik genom Rosenlund och Esperantoplatsen bars Pascal tittandes framförallt på cyklar, vi besteg en hög trappa och travade genom staden till Domkyrkan där den pråliga guldiga inredningen och tystnaden insöps. Utanför skulle en skylts text undersökas och läsas åter och åter igen på 5 cms avstånd i 5 minuter och stora härliga vattenpölar fyllas med grus till förbipasserandes stora förtjusning. Förbi kompassen gick vi in på sci-fi-bokhandeln, möblerade om i deras bokhyllor, möblerade tillbaka och kom ut med två klassiska verk. I väntan på vagnen hem från Brunnsparken lektes det fontän-leken en kort stund.

Vagnens sövande gung och dunk samt pappas sköna famn fick Morpheus krafter att komma över Pascal under halvtimmen hem och hela vägen upp i sängen där han nu ligger och mamma precis har ringt och meddelat sin hemfärds påbörjan.

mobilbloggtwitter

Posted in Python on September 1st, 2009 by Tobias Abenius – 1 Comment

A sleepless night I wrote a script that takes a Twitter timeline, filter out statuses with images and send these to any email address, in my case to a swedish mobile blog provider called mobilblogg.nu. This means I can get feedback on my content from this site’s users without having to cross post. \o/

The only image hosting provider supported so far is TwitPic, but adding support for another should be easy. If you use it I would love to hear about it :-)

You can get it here: http://tobbe.nu/pub/2010/mobilbloggtwitter-0.3.tar.gz

  • 2010-05-11: version 0.3, now it works again (TwitPic changed their site)
  • 2009-09-09: version 0.2b, now more robust

“Emo” eller “strong independent”

Posted in Swedish on August 28th, 2009 by Tobias Abenius – Be the first to comment

Jag råkade höra en tjej på vagnen idag som pratade med en kompis om sin kille. Hon var bekymrad över att hon antog en delpersonlighet hon kallade Emo-Emma istället för den hon ville vara Strong-Independent-Emma. Detta ställningstagande fick mig börja fundera över hur idealet i vårt samhälle i många kretsar verkar vara att vi ska vara just starka och självständiga och inte ha för djupa känslor. Det tycker jag är sorgligt då känslorna tillför viktiga dimensioner av vår värld.

Jag har själv haft många relationer med män där den känslomässiga dimensionen mer eller mindre uteblivit helt. Jag har även själv varit en sådan man, en så att säga känslomässigt stympad man, jag jobbar vidare på det. Jag tror att de flesta män måste bli mycket bättre att visa och odla sin mjuka sida. Kanske först och främst för att ha en mer givande relation med sin partner men även inom personalpolitiken och i samarbetet med andra överlag.

Som en föregående talare ser jag väldigt gärna att diskursen om den manliga könsrollen fortsätter att vidgas. Vi är alla ansvariga för att inte rädsla i form av fjoll-fobi rotar sig i våra sociala nätverk, i synnerhet att vi uppmuntrar till att våga visa känslor och att lära sig själv och andra att sätta ord på känslor. Jag tror nog att det finns mycket att hämta från genuslitteraturen som män kan ta till sig, själv är jag inte alls bevandrad inom den litteraturen, tyvärr.

Jag tror inte någon vill att det ska bli som i Aldous Huxley’s roman Brave New World där invånarna beskrivs som pneumatiska, i betydelsen luftfylld, vilket inte bara innebär pumpade bröst o dyl utan även en avsaknad av djup i det känslomässiga tänkandet, i båda könen. I bokens värld har sexualiteten plattats till i hög utsträckning och liknande exempel från vår egen värld är inte svåra att finna.

Vad gäller könsroller över huvud taget så börjar det såklart tidigt, med barnen.Min fru håller på att läsa boken 100 möjligheter Istället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic just nu och jag ser fram emot att göra det samma.

Pappaledig på heltid

Posted in Swedish on July 29th, 2009 by Tobias Abenius – 1 Comment

Kära blogg,

Denna veckan har jag börjat min pappaledighet på heltid. Sommaren fram tills nu har jag varit ledig tillsammans med mamma Britta men nu är det alltså jag som står för hela karusellen. Jag har lite grann byggt upp att det skulle vara läskigt på något sätt. Men nu när det verkligen är, så är det inte farligt alls. Än så länge så äter och sover han mest hela förmiddagarna — mamma kommer hem redan kl 15 — för att framåt eftermiddagen bli mer krävande. Ändå har jag inte ro att göra någonting, dels för att jag inte vill riskera att väcka honom ur hans skönhetssömn, dels för att jag tänker att han vaknar nog snart.

Maten går bra iaf, vi har provat x antal grönsaker och lite äpple och kalvfärs- och sås-kuberna ligger och väntar i frysen. Så, äter det gör han, mycket och gärna; frågan är om vi kan hålla igång amningen så länge till.

Semestern uppe i Örnsköldsvik och nere i Skåne har varit jättebra, mycket regn, men ändå. Mest har vi geocacheat men även träffat syskon, föräldrar och Joseph och Ewa. Sprungit en del har jag gjort, 5 km nästan varje dag, det är härligt! Nu känner jag det är dags att leta upp något gym med barnpassning..

Some Content

Posted in Uncategorized on June 8th, 2009 by Tobias Abenius – Be the first to comment

It is certainly amazing that people actually read this blog, even though I seldom write anything interesting here. Now at last I am throwing something for you, whoever you are.

This wednesday I am going with my wife and kid to Skåne to stay in my parents summerhouse and take some holiday. That’s right! School’s over for this year, after summer I am taking paternal leave. This means I’m now into the business of 95% attention and 5% work with Pascal.

The time off started off with going to the dump throwing away old stuff and continued with celebrating the Swedish national day with a picnic and the Göteborg Symphony Orchestra in the park of Slottsskogen. Sunday was election day for the European Parliament and I was surprised to see those good results of especially the pirate party and the green party.

Today we’ve took some geocaches and I’m thinking of a way to bring that content over to this place..

Nu är det påsk!

Posted in Swedish on April 7th, 2009 by Tobias Abenius – 1 Comment

Och det är härligt! Ett avbrott i det ständiga informationsflödet i form av studier som jag trycker in i huvudet. Tid med Pascal även när han är som gladast dvs på morgonen. Tid att vara ute i solen, eller.. vädret har varit osäkert idag.

Igår hann jag springa lite i Rudalen, det var skönt. Idag har vi handlat lampor; två fönster-droppar och en balkonglampa på Bauhaus och på Mio köpte vi en ny kökslampa och en fönsterlampa till soprummet. Soprummet heter det därför att det har stått minst 4 papperskassar med olika sorters skräp där sedan rummet slutade vara sovrum. Igår åkte vi till IKEA och köpte 4 stora backar man lätt kan slänga möget i istället; så nu har vi vår egen sopstation.

Påsken ska spenderas i Uppsala med svärfamiljen. På fredag åker vi med barnvagn, kattbur och packning med resten av Göteborgarna som ska på tåget. Jag åker hem med Ayla på tisdag och Britta stannar kvar tills på lördag. Då ska jag alltså vara från Pascal i 4 dagar! Det kommer svida i hjärtat – vi älskar honom mer och mer för varje dag. Nu accepterar man hans skrik och gnäll på ett annat sätt – det kommer ett fint leende då och då som skingrar de gråt-tunga molnen.. Idag kunde jag tom gå med honom i bärsele med måttlig insats att hålla hans humör över gnällgränsen.

Skype är installerat på Brittas laptop nu också, hon har ju webbkamera inbyggd i sin. Här finns alltså en chans att se underverket live ;-)

Hello world!

Posted in Uncategorized on March 17th, 2009 by Tobias Abenius – Be the first to comment

I decided to just follow the main stream for a moment and at least get a wordpress blog.

For those of you who’ve missed it, I am now a father of my son Pascal born the 20/3. And that’s about it right now— it takes so much energy due to child colic and breast inflammation— especially as I also have to stay in school in addition to the ground service at home. With that said it is very intruiging to see a human develop it’s skills. According to the literature he is still in a state of synesthesia, i.e. his senses cross-talk. He has a hard time telling the outside world from his inside world, e.g. when he cries from hunger his external world disappears and become fragmented and he can still not differ himself from his mother, Britta — or any other person for that matter, we are all one.

I’m looking forward to spend a poor mans summer at our piece of land growing vegetables and spend time with Pascal and Britta.